Ibland sitter jag här tårögd efter att ha läst era kommentarer. Jag blir så otroligt glad, skojar inte. Ni anar inte hur varm jag blir inombords och hur hela jag skiner upp när jag läser era kommentarer. Dom är så underbara och de får mig verkligen att bli peppad till att skriva nästa kapitel. Jag läser ALLA era kommentarer, missar inte en enda. Dock kan jag inte svara på alla kommentarer, men ni ska veta att jag läser varenda punkt ni skriver, om och om igen. Ni är guldvärda! :')
Nästa kapitel kommer ut så fort som det bara går! ♥

Jag kunde ändå inte få henne. Eller kunde jag det? Nej Zayn, det kan du inte. Jag tryckte tillbaka tårarna som envisats med att pressas ut i ögonvrån. Såhär kunde det inte fortsätta. Jag kunde inte trycka tillbaka tårar varje gång jag hörde namnet 'Gabriella'. Niall, Lou och Charlotta fortsatte att prata som ingenting runt omkring mig. Jag lyssnade inte. Tänkte på henne. På Gabriella. Fan också.
__________________________________________________________________________________________

Liam's perspektiv
-Open your eyes, viskade jag till henne och höll henne tätt intill framför mig.

Hon satte händerna för munnen och fnissade, lutade sig bakåt på min axel. Jag kysste henne i nacken och granskade det jag gjort iordning. Jag hade krånglat upp ett blått, ganska stort tält och lagt en hög med pinnar lite längre bort för att tända en brasa lite senare. Vågorna rullade sakta upp mot stranden och drog sig sedan tillbaka, och så fortsatte det. Solen var fortfarande högt upp på himlen, en hel mysig dag kvar med min Gabriella.

-This is perfect Liam, andades hon fram och drog med mig bort till tältet.

-Shall we go for a swim?


Hon tittade förskräckt på mig.


-What is it? frågade jag och tittade på henne med en undrande blick.

-I don't have a bikini with me, svarade hon och ryckte på axlarna, tittade skamset ner i marken.


Jag skrattade lågt och drog in henne i min famn, satte en hårslinga bakom hennes öra.


-You don't need a bikini, trust me, svarade jag lågt och nickade till min panna mot hennes.


Jag började lirka av henne hennes shorts och drog långsamt hennes tröja över huvudet, bhn knäpptes upp med en gång. Hon andades tungt och kysste mig mjukt på halsen, fick av min t-shirt och mina shorts.


-Let's go skinny dipping babe, svarade hon och började lirka av hennes trosor.

Jag nickade och kysste henne rätt på munnen.

-Yeah, mumlade jag och kände hur lusten kom sakta krypandes in i min kropp.

"Tonight. Wait until tonight." tänkte jag och tog tag i hennes hand, gick sakta ut i vattnet.

Jag lyfte upp henne, hon flätade sina ben runt mina höfter och kysste mig mjukt, lutade sedan sitt huvud mot mitt. Vattnet nådde nästan upp till min bringa, jag började reta Gabriella med att sätta ner henne i vattnet. Till slut släppte jag ner henne helt och hon skrek till och tittade ilsket på mig. Jag fnissade till och kysste henne i pannan. Vattnet var precis över hennes byst, hon brydde sig inte om det alls. Hon fnittrade bara, började svätta vatten på mig. Hennes ögon strålade av glädje när hon skrek och skrattade, jag tryckte ner henne under vattenytan och gnodde runt i hennes hår. Hon skuttade direkt upp igen och började springa mot land. Jag kom upp bakom henne och lyfte upp henne igen, svinga runt henne i vattnet. Runt, runt. Hon höll hårt om mina armar, hennes långa hår gav ifrån sig vattendroppar som for ner i vattnet igen. Vi kom upp på land, slängde ner bredvid varandra i sanden. Hon klättrade upp på mig och kysste mig långsamt på halsen.

-I love you more than words can say Liam, don't ever forget that. Okay? viskade hon och fortsatte kyssa mig på halsen.


Håret på armarna reste sig upp och en rysning for längs med ryggraden, hennes varma läppar mot min hud var det bästa jag visste. Det kändes som att jag var i himmelriket.


-Promise, stönade jag och drog mina fingrar genom hennes hår, pressade henne närmare min kropp.

 

Gabriella's perspektiv
Kroppen var redo, huvudet var redo, JAG var redo. Det var så mycket knasiga känslor som rusade inom mig, några känslor jag aldrig känt förut. Jag var oskuld, så jag hade ju inte precis någon aning om hur man skulle känna sig och hur hela grejen skulle kännas. Men Liam var rädd om mig, han behandlade mig som den dyrbaraste diamanten i alla lägen. Detta kunde inte gå fel. Jag satte mig upp och stirrade rakt in i Liam's ögon. Han såg på mig med en blick som jag aldrig mött förut. Jag nickade mot tältet och han förstod direkt vad jag menade. Vi kravlade oss in i det mörka tältet och drog igen dragkedjan efter oss. Han log mot mig och tryckte ner mig på rygg, började kyssa mig från halsen och neråt. Jag slöt ögonen och lekte med hans hår. Plötsligt slutade han och tittade på mig.

-You trust me, right? frågade han lågt, rösten var djupare än vanligt.


Jag nickade och undrade för mig själv varför han frågat så. Han böjde sig fram och viskade tätt intill mitt öra:


-Then trust me when I'm saying that this will be a memory for the rest of our lives.


Han trängde in i mig, jag skrek till inombords, hela kroppen blev stel. Men efter några få sekunder slappnade jag av igen och lät honom göra sitt, antar att det var det bästa att göra eftersom jag inte var så himla erfaren när det kom till ämnet 'sex'. Efter några minuter som kändes som timmar gav han ifrån sig ett högt ljud och rullade sedan åt sidan, la sig bredvid mig. Jag tittade försiktigt ner och insåg att han lämnat spår efter sig på det högra låret, jag log för mig själv och flyttade mig närmare intill honom. Hans kropp var alldeles klibbig av svett och jag antog att han tyckte likadant om min. Jag kysste honom på nyckelbenet och la armen om hans mage, vilade huvudet mot hans axel. Han svarade genom att lägga armen under mitt huvud. Han gav mig en mjuk kyss i pannan.


-I love you, mumlade han.


Jag skulle precis svara innan jag märkte att han somnat. Han bröstkorg lyftes sakta av hans tunga andetag. Jag kysste honom på kinden och kravlade mig sedan upp till hans högra öra.


-I love you too, my little angel, viskade jag och la mig ner igen.



________________________________________________________________________________________
Oj oj, här hettade det verkligen till! Hoppas ni blev nöjda, inte så långt dock men "sagan" fortsätter väldigt snart! Hoppas ni inte har fått vänta allt för länge! :)
Nu måste jag ta mig en dusch och ladda batterierna inför morgondagen. Sista riktiga skolveckan nu.. Känns oerhört skönt. Glöm inte att kommentera, det får mig bara mer motiverad till att skriva bättre! ♥

Vilken tid vet jag tyvärr inte.

Har inte skrivit ett nytt kapitel på snart 3 dagar, inte så speciellt mycket men det stressar mig så otroligt. Måste få upp ett kapitel väldigt snart känner jag. Måste bara sätta mig ner och göra klart läxorna och annat.. Lovar att jag kommer försöka få upp ett nytt så fort som möjligt, har inte övergivit bloggen! Hoppas det är bra med er iallafall!♥

Killarna i Sverige för några dagar sedan. Saknar dom, även om jag inte kunde se dom. Kan inte vänta tills nästa Sverige besök!♥

Vi gick ut genom entrén. Jag drog in doften av sommar och råkade snudda till Louis' hand. Jag drog undan handen och såg på honom med röda kinder. Han skrattade och tog tag i min hand, placerade sina fingrar mellan mina. Jag slappnade av och log mot honom. Detta skulle bli en underbar dag tillsammans med den jag älskade mest. Louis Tomlinson.
_____________________________________________________________________________________

Zayn's perspektiv
Jag vaknade upp av att måsarna skriade högt alldeles utanför mitt sovrumsfönster. Jag gnuggade mig i ögonen och suckade högt för mig själv.

-Stupid seagulls.. mumlade jag surt för mig själv.

Jag reste mig upp och gick fram till fönstret, vinklade på persiennerna. Precis som jag tänkt flög måsarna iväg skrämt och det blev äntligen tyst. Jag slängde mig i sängen igen och tittade till mobilen så som jag alltid hade gjort varje morgon den senaste veckan. Varje morgon hoppades jag på att jag skulle läsa hennes namn på displayen, men idag var den återigen svart. Jag bet mig besviket på insidan av läppen och slängde ifrån mig mobilen och traskade vidare ut på balkongen. Jag hämtade upp min tändare och ett cigarettpaket på vägen och slog mig ner i den mjuka,vita stolen på min stora balkong. Ännu en dag med strålande solsken och det syntes inte till ett enda moln på himlen. Jag drog upp den sista cigaretten ur paketet och fumlade fram tändaren. Jag lutade mig tillbaka i stolen. Jag var tvungen att sluta med det här snart, precis som jag hade lovat fansen. Aldrig skulle jag svika dom. Aldrig.

Några minuter senare gick jag in igen för att göra mig iordning. Jag slängde det tomma cigarettpaketet i papperskorgen och gick vidare in på rummet och började rota runt i byrån. Solig dag, vilket betydde att jag inte behövde gå med allt för långa byxor på mig och långärmade tröjor. Nej, nej och återigen nej. Jag valde ett par halvkorta, mörka jeans och krånglade på mig en vit, tight t-shirt. Svalt och enkelt. Helt och hållet min stil. Jag tryckte ner min tysta mobil och ett par svarta Rayban-solglasögon i jeansfickan. Exakt likadana som Harry's. Tänkte att det kunde vara behövligt i dagens solstrålar. Jag traskade vidare in i badrummet och drog en klick vax genom håret, orkade inte göra mig iordning allt för mycket. Jag drog upp mobilen och började skriva ett sms till Niall.

'Hey buddie, shopping today? I feel a little bit girly today you know ha ha..'

Efter bara några sekunder plingade min mobil till. Niall var för en gångs skull snabb på att svara på sina sms som han fick.

'Hi cutie, I feel girly today as well so of course! Come over to my crib? Haha'

Jag flinade för mig själv. Ja, självklart kunde jag komma över till hans "crib". Jag skickade snabbt ett 'yes' tillbaka och gick ut i hallen och drog på mig skorna, letade fram min plånbok som låg i min jackficka och klev snabbt ut genom dörren och låste efter mig. Jag placerade solglasögonen på näsan och gick mot Niall's rum med blicken fäst på mina fötter.

-Hi Zayn! ropade en välbekant röst.

 

Jag vände mig om och till min stora förvåning möttes jag av en sprudlande glad Gabriella med Vilma flåsandes tätt bakom henne. Hon vinkade glatt och slängde hennes blonda, långa hår åt sidan. Mitt hjärta hoppade över flera slag och jag vinkade glatt tillbaka.

-Hi girls.. Uhm.. What are you doing here? frågade jag och tvingade mina mungipor att forma ett léende.

-We're going to meet Harry and Liam! Louis told us that they're in his room. Uhm... Which number was it on the room again..

Hon höll handen för pannan och kämpade med att komma ihåg.

-1013? sa jag och tittade undrande på henne.

-Yeah! Sorry for my bad memory, svarade hon glatt och hennes kinder färgades rosenröda på bara några sekunder.

Jag pekade på hans rum några meter bakom mig och fortsatte gå.

-Oh.. Uhm thank you! ropade hon efter mig.

Jag vinkade ett 'varsågod' tillbaka. Jag stannade upp framför Niall's rum och bankade hårt på dörren, tre knackningar. Niall öppnade. Han såg klar ut så jag bestämde mig för att stanna utanför sålänge.

-Wait 2 seconds I just have to grab my sunglasses! ropade han och sprang tillbaka in på sitt rum.

Hans fotsteg hördes ända ut när han klampade omkring med skorna därinne. Efter någon minut kom han igen och jag backade tillbaka för att släppa ut honom. Han låste omsorgsfullt efter sig, vi började gå mot trapporna.

-One day full of shopping with you, how exciting! utropade han och rättade till kepsen.

Jag skrattade tillbaka som svar och dunkade honom vänskapligt i ryggen. Jag kunde inte sluta tänka på henne. Hennes blåa ögon som såg så glatt på mig och hennes skratt som klingade i öronen.

"Zayn skärp dig!" hördes rösten inom mig.

Rösten hade rätt. Hon var här för att träffa Liam, inte mig. Då fick jag låta det vara. Deras förhållande skulle jag inte bry mig om. Jag slängde en snabb blick på Niall och log diskret för mig själv. Skönt att jag iallafall hade honom, han var den typen av person som fick än att komma in på andra tankar. Vi gick ut genom entrén och värmen kom som ett slag mot min kropp.

-Okay it is really hot! sa Niall och drog i tröjan för att fläkta sig.

En lång tjej med gyllenbrunt, ganska långt hår iklädd i en ljusrosa klänning gick förbi. Niall visslade tyst och tittade efter henne bakom de svarta solglasögonen.

-Wow, mumlade han. But swedish girls are way much hotter than the weather right now!

 

Vilma's perspektiv
Hjärtat hade rusat när vi sprungit på Zayn helt plötsligt. Jag hade låtit Gabriella sköta snacket för annars hade jag bara snubblat på orden. Ingen visste att jag hade raderat smset som Gabbi fått från honom. Inte ens Harry visste om det, och jag hade inte tänkt säga någonting heller. Detta skulle bli min lilla hemlighet. Vi knackade försiktigt på dörren till Louis rum och stampade otåligt med fötterna i marken. Jag hade gjort mig lite extra fin idag, klätt upp mig och lockat mitt hår. Jag var van vid att ha det spikrakt så det här var en total makeover för mig. En blommig jumpsuit med ballerina skor i spets. Jag var totalnöjd med mitt klädval idag. Snabba fotsteg hördes från andra sidan dörren och snart öppnades den av Liam.

-Oh, hi there babe! utropade han och kysste Gabriella rätt på munnen.

Han kramade om mig lite fort också och vi klev in i det stora hotellrummet. Jag tittade på Gabriella med stora ögon, formade mina läppar till ett 'wow' och sparkade av mig skorna. Jag hade aldrig varit i ett sånt här stort hotellrum. Det var säkert minst lika stort som mitt hus. Ljus inredning, fina möbler som såg ovanligt dyra ut. Allt var perfekt. Liam väntade på oss i dörrkarmen ut mot balkongen med ett brett léende på läpparna. Jag undrade vart Harry var. Det var ju han som jag hade sett fram emot att träffa mest av alla, även om det var väldigt roligt att se dom andra också. Vi klev ut på balkongen och jag sökte överallt efter Harry med blicken. Han var ingenstans. Gabriella la sig ner på träplankorna bredvid Liam som låg iklädd i enbart badshorts. De pratade om någonting, vad visste jag inte. Liam kysste Gabriella gång på gång och det bara strålade om dom. En positiv energi låg som en tät dimma i luften. Jag ville träffa Harry, och det var nu.

-Excuse me Liam but where's..

Starka armar kramade mig bakifrån och jag kände igen doften direkt. Harry. Hans lockar kittlade mig på kinden, jag fnissade till.

-Here I am, babe, viskade han intill mitt öra och kysste mig ömt på halsen.

 
_____________________________________________________________________________________
Kärlek underbara kärlek... Och spänt för både Vilma och Zayn. Vilma raderade smset, Zayn är tokkär. Kan det bli mer spännande?
Fick en kick direkt efter skolan och satte mig och skrev ner det här. Har massvis med idéer faktiskt, dock inte lika mycket tid men ska försöka skriva ner mina idéer i ännu fler kapitel så fort jag kan! Kommentarer uppskattas!♥

Han som inte hade några bekymmer och han med ett alldeles speciellt skratt. Vart var han någonstans? Jag hade inte sätt skymten av honom sedan den kvällen då vi åt middag nere i resturangen då Gabriella och Vilma var med. Snart fick tankarna mig att sluta mina ögonlock och somna in i en orolig sömn.
_______________________________________________________________________________________
*En vecka senare*

Louis' perspektiv
Jag vaknade av doften av matos. Röster hördes från köket. Det brukade inte komma in folk till mitt rum på morgonen.. Hade aldrig hänt. Om man räknar bort Paul förstås, som kom in och väckte mig varje morgon när det var dags för arbete. Jag rynkade pannan och klev upp och gick ut i köket iklädd i bara kalsonger. Jag lyfte upp blicken från golvet och möttes av två glada blickar.

-Morning sunshine! hojtade Liam och sträckte på sig.

Jag mumlade ett 'morning' tillbaka och slog mig ner bredvid Harry som satt framför min lilla bar på en hög stol och försökte läsa en svensk dagstidning. Han grimaserade konstigt när han försökte uttala orden för sig själv, jag fnissade lågt och skakade på huvudet. Harry lyfte upp blicken från tidningen och tittade rakt på mig, log brett.

-What is it? frågade han och försökte hålla tillbaka ett skratt.

-Nothing.

Jag gäspade och gnuggade mig trött i ögonen, lutade mitt huvud på träbänken framför mig och slöt ögonen.

-Breakfast is ready! ropade Liam plötsligt.

Jag ryckte till. Liam och Harry skrattade åt mig och klappade mig vänskapligt på ryggen. Harry fick mig på benen igen och drog med mig ut på balkongen. Vi slog oss ner i varsin stol. Liam lade den skollheta tallriken med min frukost i mitt knä. Jag lyfte fort upp den och pustade ut.

-Sorry Lou, sa han med sin mjukaste röst.

-It's okay, svarade jag och log brett.

Vi åt under tystnad. Måsarna som cirkulerade uppe i luften och lät något förfärligt. Plötsligt kom jag in på andra tankar.

-How are things between you and Zayn? frågade jag och vände huvudet åt Liam's håll.

Hans mun stannade upp från hans tuggande. Han svalde och förde in ännu en bit stekt ägg i munnen.

-Why are you asking? mumlade han och pillade runt i maten med gaffeln.

-I don't know. You're not Ziam anymore.

Han skrattade och vinden ruffsade till hans hår.

-We're still Ziam, Lou. Don't worry about it.

-Promise?

-I promise.

Det blev obehagligt tyst igen, Harry hade redan ätit upp och han försökte få min uppmärksamhet genom att stryka sin fot mot min.

-Guess what we've been planning for today... sa han retsamt och skakade på håret.

Två skakningar och fem fingrar genom håret. Tusan. Nu lade jag märke till det igen.

-Do we have plans? Oh so exciting.. svarade jag och svalde det sista och stallde ifrån mig tallriken.

Jag såg på Harry som nu hade vänt bort sin blick från mig och tittade istället på Liam. Jag såg hur hans läppar formade 'should we tell him'. Jag höjde ena ögonbrynet och smällde till Harry på armen.

-Ouch! What was that for!? sa han och smekte sin vänstra överarm.

-What should you tell me? frågade jag.

Jag lät blicken svaja mellan Liam och Harry som hade klistrat på varsin bus-blick i deras ansikten. Typiskt dom att göra mig nervös. De visste mycket väl om att jag var en nyfiken person som var tvungen att få veta saker direkt och inte två minuter senare.

-Do it quick Liam, sa Harry till slut.

-Charlotta, Gabbi and Vilma are waiting in the entrance.

Jag reste mig upp fort och placerade händerna bakom huvudet, nöp mig själv i nacken för att se till så att jag inte drömde.

-Are you serious!? utropade jag småhoppade på stället av lycka.

Han nickade och gjorde tummen upp mot mig. Jag sprang in igen och satte riktning mot rummet. Varför hade de inte sagt någonting tidigare!? Jag rotade snabbt igenom garderoben och bestämde mig efter några minuters letning för en randig t-shirt och ett par röda chinos. Jag sprang fort in på badrummet och skymtade Liam och Harry till höger om mig. Jag tände badrumslampan och letade panikslaget efter waxet utan framsteg.

-Where's my hairwax!? ropade jag för mig själv och slog ut med armarna.

Jag hörde en vissling bakom mig och vände mig om. Liam höll upp en burk framför mig och log retsamt. Jag gick fort fram till honom och slet åt mig burken. Jag stod med fötterna brett isär framför spegeln och placerade en klick wax i luggen och ruffsade runt med händerna för att få till det så som jag ville. Efter några minuter efter ett ha kämpat med mitt envisa hår gick jag raskt vidare ut mot hallen och krånglade på mig skorna. Jag slet upp dörren och småsprang ut i korridoren. Stunden jag väntat på i en vecka var nu här. Tänk att man kunde ha så stor bubbla med saknad inom sig som bara väntade på att få spricka.



Charlotta's perspektiv
Jag stampade otåligt med fötterna i marken, tittade på klockan varannan sekund. Jag kom på mig själv med att bita på naglarna. Ingenting verkade få tiden att gå fortare, det kändes som att vi hade suttit här i evigheter.

-Är du otålig hjärtat? frågade Gabriella och log mot mig.

Jag nickade nervöst som svar och log tillbaka. Väldigt dum fråga.. Klart jag var otålig! Jag hade inte fått röra vid min andra halva på någon vecka. Det var rena rama tortyren för mig. Hur skulle jag klara mig när killarna for tillbaka till England? Det kunde dröja månader innan jag fick se hans underbara léende igen. Jag suckade högt. Jag fick helt enkelt sluta tänka på det. Jag visste ju själv att det skulle bli löst på något sätt. Plötsligt hördes snabba fotsteg från trapporna och jag reste mig spänt upp. Louis kom nerspringande från trapporna, stannade upp och förde blicken över rummet. Han tittade rakt på mig och brast ut i ett stort léende och småsprang mot mig. Jag gick mot honom och höll ut armarna, vi möttes i en varm kram. Han lyfte upp mig i luften och svingade mig runt,runt flera varv.

-Stop it! fnissade jag.

Han satte ner mig på fötterna igen och drog sina fingrar genom mitt långa,bruna hår.

-Sorry I'm just so..

Jag avbröt honom, han behövde inte säga någonting. Jag tryckte mina läppar mot hans och kände hur hela han slappnade av.

-Happy... mumlade han mitt i kyssen och drog mig ännu närmare intill honom.

-Excuse me but... where are Harry and Liam?

Våra läppar kom längre ifrån varandra, jag vände mig om och möttes av Vilma's oroliga blick. Louis nickade mot trappan.

-They are in my room, number 1013, svarade han och log varmt mot henne.

Vilma och Gabriella satte genast fart uppför trapporna och deras snabba fotsteg hördes snart inte mer. Det var tyst i entrén, inte en människa syntes till. Bara jag och Louis. En lycklig känsla for genom kroppen och jag kände hur hela jag fylldes med värme och glädje. Louis händer var placerade runt min midja och han kysste mig oavbrutet i pannan. Jag fnissade ännu en gång och höll hårt om honom.

-What do you think of.. a whole day full of shopping? frågade han mig såg mig nu rakt in i ögonen.

Hans blågråa ögon fick hela min kropp att rysa till.

-Sounds good, svarade jag sedan och bet tag i hans överläpp.

Vi gick ut genom entrén. Jag drog in doften av sommar och råkade snudda till Louis' hand. Jag drog undan handen och såg på honom med röda kinder. Han skrattade och tog tag i min hand, placerade sina fingrar mellan mina. Jag slappnade av och log mot honom. Detta skulle bli en underbar dag tillsammans med den jag älskade mest. Louis Tomlinson.

 
_______________________________________________________________________________________
Åååh så svårt det var att skriva från de andras perspektiv efter allt drama! Men Charlotta och Louis har fortfarande världens bästa förhållande... Håller ni inte med?
Mer drama kommer i nästa kapitel kan jag avslöja! :)
Nu ska jag sova, hoppas jag vaknar med massor med kommentarer imorgon! Godnatt♥

-I'm in love with your girlfriend.

Jag tittade upp och möttes av Liam's ansikte. Stelt, han blinkade inte. Hans varma blick var inte längre där, munnen var inte längre ett léende, bara ett streck. En tår rullade nerför min kind och ännu en gång fick jag smaka på mina tårar.
______________________________________________________________________________________

Zayn's perspektiv
Det kändes som att hjärtat skulle banka sig ut genom bröstkorgen, tvärs igenom. Jag ville bara resa mig upp och springa iväg, från Liam, från allt. Tår efter tår rullade nerför mina kinder, trots att jag fortfarande kämpade med att pressa tillbaka dom. Jag torkade mig med tröjärmen som blev våt med en gång. Luften var så spänd att man kunde skära den med en kniv.

-My girlfriend..? sa Liam till slut utan glädje i rösten.

Jag nickade och försökte att inte möta hans blick.

-Gabriella?

Jag nickade ännu en gång. Liam drog händerna genom håret och suckade ljudligt, såg sig omkring och kliade sig i nacken, sökte efter ord.

-I don't know what to say honestly.. sa han.

-You don't have to say something, svarade jag snabbt. You can be angry at me, it's okay. I'm sorry.

Jag reste mig upp och gick fort mot hallen med tårarna rinnandes nerför mina kinder, skulle precis trycka ner dörrhandtaget när jag kände en hand på min axel som kramade den hårt.

-I'm not angry at you Zayn, hörde jag Liam's röst säga alldeles bakom mig.

Jag vände mig om, Liam backade ett steg bakåt.

-You can be in love with my girlfriend, it's okay, sa han sedan.

Jag slängde en blick åt sidan och andades ut tungt. "Yeah right" tänkte jag för mig själv.

-Zayn look at me! sa Liam strängt. Seriously, it IS okay. Do you hear me? It IS okay!

Hans röst kom som en våg mot mig, jag märkte på honom att han var allvarlig. Hans bruna,skarpa ögon såg rakt in i mina.

-But you can't get her as your girlfriend, sa han sedan. I love her, and you know that. I hope you do.

Jag vågade inte säga någonting, munnen var torr och var nog ändå inte på humör för att trycka fram några ord. Jag nickade bara förstårligt och såg skamset ner i golvet.

-It's your choice if you want to tell her that you're in love with her, fortsatte han. But then you can lose..

-..Her as a friend, avslutade jag hans mening. I know.

Han nickade mot mig och la handen på min axel igen.

-I still love you bro, sa han och log mjukt mot mig. Don't forget that.

-Love you too, svarade jag.

Jag tryckte ner dörrhandtaget och gled ut genom dörröppningen, stängde den igen. Påväg mot mitt rum hann det fara flera tusen ord genom mitt huvud. Jag visste att Liam ljög, det hade jag sätt på honom. Egentligen var det inte okej att jag var djupt förälskad i min bästa väns flickvän, vilken kille skulle tycka att det var okej? Annars var det bara jag som inbillade mig. Liam var en av dom snällaste personerna jag kände, så han kunde väl tycka att det var okej. Vad visste jag? Jag fick helt enkelt ligga lågt ett tag, försöka att vara den gamla vanliga Zayn. Killen som bet sig i läppen när han var nervös, den blyga i One Direction. Jag klev in i mitt hotellrum och låste dörren efter mig. Drog fötterna efter mig in till köket, hämtade mobilen som låg på ett bord och gick sedan raka vägen in till mitt rum och drog av mysbyxorna och tröjan, slängde plaggen slarvigt på golvet och kröp ner under täcket. Jag checkade av min mobil en sista gång. Sms från Harry, sms från Niall. Men ingenting från Gabriella. En besviken känsla kom krypandes in i min kropp. Jag la ifrån mig mobilen på nattduksbordet och rummet blev mörkt och tyst. Jag slöt ögonen.

-Let it be Zayn, let it be, sa jag för mig själv.

Mina andetag blev tyngre och tyngre, och jag somnade snart till ljudet av mina snyftningar. De sista tårarna jag fällde på länge, hoppades jag.

  

Liam's perspektiv
Jag suckade högt för mig själv och slängde mig i sängen, tänkte på Zayn's ansikte när han berättade att han var kär i Gabriella. Shit, grabben var verkligen seriös i det han sa. Jag visste inte vad jag skulle tycka om det han alldeles precis sagt. Var det okej eller inte? Var det ens acceptabelt att tycka att det var okej? Jag var en sådan person, blev nästan aldrig arg. Zayn kunde inte hjälpa att han hade känslor för henne, och jag kunde inte hjälpa att jag var hennes pojkvän. Det hade bara blivit så, en dröm som gick i uppfyllelse. Jag reste mig upp ur sängen och traskade ut i köket, plockade bort Zayn's glas från bordet och hällde ut Coca Colan, ställde det på köksbänken. Jag plockade fram tre brödskivor och bredde dom med något svenskt smör som jag inte kunde uttala namnet på, la på skinka på alla tre och slog mig ner på samma stol som jag suttit på för sådär 15 minuter sedan, mitt glas med cola stod fortfarande nästan orört på bordet framför mig. Jag tog en klunk av det, kolsyran kittlade mig skönt i halsen och jag tänkte vidare på det jag grubblat över alldeles nyss...Jag hade sätt henne på signeringen och känt i hela kroppen att det var hon. Jag hade inte trott på kärlek vid första ögonkastet förrän den händelsen inträffat. Hon hade stulit mitt hjärta med bara en blick. Jag började småsjunga på 'Stole my heart'. Jag åt upp min första smörgås och sjöng refrängen 3 gånger innan jag insåg hur larvig jag var, skrattade tyst för mig själv. Självklart var det okej att Zayn var kär i min underbara,vackra och med ett enklare ord perfekta flickvän. Jag åt upp mina två andra smörgåsar och gjorde iordning efter mig i köket, gick sedan in i badrummet och log åt mig själv i spegeln. Jag grabbade tag om min eltandborste och pressade ut lite tandkräm på den, borstade längre än vad man egentligen ska. Jag spottade ut skummet i handfatet och skruvade på kranen, sköljde bort det så att det inte skulle fastna. Jag granskade mina tänder i spegeln och försäkrade mig om att de var 100% rena. Jag släckte lampan efter mig när jag gick ut och gick med lätta steg mot sängen, såg fram emot att få lite välförtjänt sömn.

-You stole my heart, with just one look... sjöng jag för mig själv.

Jag drog av mig shortsen och la de i korgen med smutstvätt som snart var full. Snart var det dags att skicka ner den till tvätten. Jag kröp ner under täcket och letade fram tv dosan som jag jämt gömde under kudden av någon anledning.

"Bad habit.." tänkte jag för mig själv och himlade med ögonen när jag äntligen fick fram den.

Jag tryckte igång tv:n och zappade mellan kanalerna innan jag bestämde mig för att titta på Pranked som gick på MTV. Ett program med massvis av skämt, precis vad jag behövde just nu. Nu var det en kille som blev utskickad i sjön på en luftmadrass. Jag skrattade tills jag blev alldeles öm i magen när han vaknade och insåg att han låg mitt ute i sjön. Plötsligt kom Zayn upp i mina tankar, mitt i allting. Jag kunde se framför mig hur han satt inne på sitt hotellrum, ledsen och helt förkrossad med ansiktet vilandes i handflatorna. Jag såg i mina tankar hur han torkade bort sina tårar med tröjärmen. Jag ville ha tillbaka den gamla Zayn. Han som inte hade några bekymmer och han med ett alldeles speciellt skratt. Vart var han någonstans? Jag hade inte sätt skymten av honom sedan den kvällen då vi åt middag nere i resturangen då Gabriella och Vilma var med. Snart fick tankarna mig att sluta mina ögonlock och somna in i en orolig sömn.



________________________________________________________________________________________
Sömniga grabbar som bara somnar hela tiden i slutet av kapitlen haha..
Men vad tror ni händer nu då? Är Liam verkligen helt OK med att Zayn är djupt förälskad i HANS flickvän? Och har Zayn verkligen fällt sina sista tårar?
Hoppas ni gillade det!♥

Det kommer upp ett nytt kapitel idag! Wooho spännande :D Måste dock ge mig på läxorna i god tid idag.. Engelska och plugg till tyskan. Men jag måste verkligen skriva ett nytt kapitel idag, är ganska taggad på det.. :) Är ni också det? Tack för alla mysiga kommentarer ni lämnar här♥

Idag (lördag) eller imorgon kommer det att komma ett nytt kapitel. Vet inte om jag kan trycka in ett just idag, har massvis att göra och en kompis kommer hit för att spendera natten med mig. Men kanske hinner skriva lite här, annars kommer det ett på söndag. Så ni vet!
Nu är klockan rätt mycket så jag drar mig till kojs nu, godnatt älskade läsare!♥

Har inga idéer just nu, och om jag börjar skriva finns det väääldigt stor risk för att det inte blir bra och att ni inte lever er in i berättelsen som ni kommenterar att ni gör... Så är det OK om jag skriver imorgon? Kommer jobba hårt med att få det så bra som möjligt då! Förresten, måste även nämna att jag förmodligen inte kommer kunna vara så himla aktiv med kapitel och sådant, beror helt på hur mycket jobb vi får i skolan dom sista veckorna. Vill verkligen satsa allt vad jag har dom få veckorna som är kvar innan sommarlovet tar sin början... Hoppas ni förstår mig!
Love you all♥