TYST MINUT FÖR ZAYNS FARBROR.

Lider så sjukt mycket med honom. Vet att det här inte har någonting med novellerna att göra. Men allvarligt talat så är det här riktigt känsligt när man är directioner och verkligen älskar 1D. Vi förlorade en familjemedlem också.
Tyst minut för Zayns farbror. Stay strong Zayn!♥

Kapitel 3. | Can you feel my heart beat?

-Liam viskade att vi skulle stanna här vid sidan om, sade jag.
-Jag vet, svarade Vilma. Harry viskade samma sak till mig.
Vi tittade på varandra med stora ögon, vad kunde detta betyda? Jag sneglade mot Harry och Liam, båda två vände blicken samtidigt, Harry gjorde ett tecken åt oss som visade att vi skulle stanna där.
Jag och Vilma skrek lite tyst och kramade varandra. Var det här en dröm? Vad höll på att hända?



Gabriella's perspektiv
___________________
Jag vaknade av att solen stickte i mina ögon, vädret var otroligt ute! Jag vred på huvudet och insåg att Vilma fortfarande sov, min lilla sjusovare. Jag var en sådan som jämt vaknade tidigt, oavsett hur sent jag somnade. Det var väldigt sällan som någon vaknade tidigare än mig.
Jag reste mig sakta upp i soffan för att inte väcka henne, gick vidare in mot köket och ryckte i kylskåpet. Bestämde mig ganska snabbt för att jag skulle göra frukost på sängen till Vilma, och självklart mig själv. Jag började bre några mackor och blandade två glas oboy. Oboy på morgonen var ett MÅSTE för mig. Började man inte dagen med oboy gick inte resten av dagen bra. Kanske var det sockerkicken som lockade mig?
Jag bar ut två tallrikar med smörgåsar och sedan gick jag tillbaka och hämtade glasen. Eftersom Vilma väckt mig på ett ganska obehagligt sätt morgonen innan beslutade jag att jag skulle hämnas på henne. Jag log ett retande léende för mig själv och sedan tog jag sats och hoppade på henne. Hon vaknade snabbt och skrattade så att hon fick hålla sig om magen. Vi åt vår frukost och tittade på tv lite. Då vibrerade det i min telefon.

Morning beautiful. What are your plans for today? x Liam

Jag försökte dölja lyckan i mitt ansikte men det gick inget vidare. Jag svarade snabbt.

Morning lovely. I don't have any plans for today. Why do u ask? xx

Jag väntade en stund utan svar. Till slut blev sekunder minuter. Det kändes som en hel evighet innan mobil displayen äntligen lös upp.

-Now you have plans, I'll pick you up at 4. Is that okay? I know where you live, I have my contacts you know, haha. x
-Of course it's okay! Can't wait. xx
-Neither do I beautiful. See u tonight. x


Dejt? Med Liam? Klockan 4? Detta kunde inte stämma. Jag läste smsen en gång till, och sedan ännu en gång. Jag fick aldrig nog av hans ord. Detta var sant. Om 7 timmar skulle han stå utanför mig. Det pirrade i hela kroppen när jag tänkte på det. Jag berättade allt för Vilma och att jag skulle träffa honom vid 4. Hon blev otroligt glad för min skull! Hon och Harry hade smsat hela kvällen igår när jag inte såg. Hon berättade allt de skrivit också. De hade bestämt att de skulle ses vid hamnen senare ikväll. Jag blev så glad för hennes skull.

Plötsligt var klockan 3 och jag började göra mig iordning, jag och Vilma hade legat och tittat på tv i vardagsrummet hela morgonen. Jag tog en dusch och njöt av att känna vattnet rinna över kroppen. När jag klev ut var hela badrummet dimmigt, jag hade duschat för varmt. Igen. Jag rakade mina ben noggrant och plockade ögonbrynen lite grann, ville se helt perfekt ut när Liam kom.
Jag rufsade till håret med handduken och fönade det på låg värme. När håret var torrt så började jag platta ner den oerhört extrema volymen, men jag ville inte ha helt platt hår så jag lät det falla naturligt. Jag smetade på lite smink, inte mycket, mindre än vanligt faktiskt.
"Gillar han mig så vill jag att han ska gilla mig för den jag är. Han ska kunna se mig utan massvis med smink i ansiktet" tänkte jag samtidigt som jag drog mascara på ögonfransarna. Idag blev jag väldigt nöjd med mig själv. Jag slängde en snabb blick på klockan utanför badrummet, kvart i 4. Nu fick jag allt skynda på lite! Jag gick raskt in mot mitt rum och började riva lite i garderoben. Jag valde en söt, ljusrosa jumpsuit som outfit idag. Till det valde jag mina svarta Jeffrey Campbell skor. Det var ju trots allt en dejt, det var tillåtet att klä upp sig lite grann iallafall.


-Jag går nu! ropade jag tydligt.
Mamma tittade ut hastigt från köket.
-Ha det så kul gumman, glad för din skull.
-Vänta Gabbi! skrek Vilma och kom rusandes ut i hallen. Hon gav mig en stor kram.
-Ha det bäst. Hoppas det går bra, lycka till, sa hon sedan.
-Detsamma till dig! sa jag och kramade henne hårt tillbaka. Jag klev ut genom dörren och vände mig sedan om. Där stod han. Nonchalant lutat mot en vit limousin. Han började gå mot mig.
-You are so beautiful, sjöng han tyst och kramade sedan om mig hårt och gav mig en kyss i pannan.
-Hello to you too sweetheart, sa jag och småskrattade. Han log tillbaka mot mig.
Han ledde mig mot limousinen och stängde dörren efter oss. Vi sjönk ner i det mjuka sätet och bilen började rulla.
-Where shall we go? sa jag och gav honom en nyfiken blick.
-You'll see, svarade han och tittade på mig.
Hans ögon tog kål på mig.
_____________________________________________________________________________

Spännande och ännu mer romantik! Kanske dags för lite drama snart?
Stay tuned! ♥

Kapitel 2. | I'll be here by your side.

-Liam viskade att vi skulle stanna här vid sidan om, sade jag.
-Jag vet, svarade Vilma. Harry viskade samma sak till mig.
Vi tittade på varandra med stora ögon, vad kunde detta betyda? Jag sneglade mot Harry och Liam, båda två vände blicken samtidigt, Harry gjorde ett tecken åt oss som visade att vi skulle stanna där.
Jag och Vilma skrek lite tyst och kramade varandra. Var det här en dröm? Vad höll på att hända?

______________________________________________________________________________________ 

Vilma's perspektiv
__________________
Vi stod bara där och tittade på varandra, hur länge vet jag inte. Hjärtat dunkade hårt i bröstkorgen. Harry's röst hade varit så nära mig, han doftade Gucci Guilty, jag älskade den parfymen på killar. Han hade tittat djupt in i mina ögon. Kunde man verkligen bli kär på första ögonkastet? Var det möjligt? Jag hade aldrig trott att man kunde bli det, förrän nu. Jag var fast. Han hade stulit mitt hjärta helt och hållet. Jag kände mig fånig, det var nog inte bara jag som kände så för honom.
Efter ungefär 20 minuter så var lokalen tom, alla hade fått autografer av killarna. Där stod jag och Gabbi, benen kändes som spaghetti under oss. Killarna reste sig upp och började gå mot oss. Jag höll andan, Gabbi gjorde nog detsamma. Det såg ut som att hon skulle svimma när som helst, men vi behöll lugnet. Vi fick inte flippa ur.
Vi fick varsin kram av grabbarna och vi presenterade oss. Vi stod där ett tag och pratade lugnt, konversationerna flöt på och det kändes som att vi hade känt dom i åratal. Jag mötte Harry's blick flera gånger, vågade aldrig hålla kvar den. Jag var säker på att om jag tittade in i hans ögon för länge så skulle jag drunkna.
-We want to be alone with the girls a bit, is that okay? sa Liam plötsligt och gav Zayn, Niall och Louis en menande blick.
-Oooh come on! utbrast Louis högt och tittade på Liam och Harry.
-We are serious Lou.. sa Harry samtidigt som han försökte hålla skrattet tillbaka.
Killarna började gå iväg och man hörde Zayn säga 'Vas Happenin' precis innan dörren slogs igen. Vi småskrattade alla 4 åt honom.
-Sooo .. I think you want to know why you're here? sa Harry plötsligt och tittade mig rätt in i ögonen. Mitt hjärta hoppade över ett slag.
-Yeaah..? sa jag och Gabbi i munnen på varandra.
-Me and Liam would like to invite you out on a kind of date, all four of us together. We talked to a security guard and he has booked a restaurant that we will get to have for ourselves for a few hours tonight. What do you say?
-Ofcourse we want to! utbrast jag.
Gabbi gav mig en tackande blick.
Killarna berättade vart vi skulle komma och vilken tid, sedan gav de oss varsin kram och en puss på kinden, och försvann in genom dörren som resten av gänget gick igenom.
Jag och Gabbi tittade chockat på varandra. Hände verkligen det där? Hon tog upp sin iPhone ur byxfickan.
-Jag ringer mamma. Vi måste hem och göra iordning oss! sa hon sedan.


Klockan var 6. Det började bli dags att dra oss in mot resturangen vi skulle träffa Liam och Harry på. Vi kunde inte fatta det!
Vi tog på oss våra finaste kläder och sminkade oss så fint vi kunde.
-Vilma klockan är 7 det är dags att åka nu! ropade Gabriella från soffan utanför badrummet. Jag blev klar precis i tid.
Vi gick i rask takt mot bussterminalen för att ta bussen in till centrum. Gabriellas föräldrar var inte hemma ikväll, så vi fick ta oss in till centrum själva. Det var precis så att vi hann med bussen, vi satte våra busskort mot läsaren och sedan sjönk vi ner i varsitt säte mittemot varandra. Plötsligt började vi skratta, länge och mycket.
-Detta kommer bli den bästa dagen i mitt liv! sa Gabbi och torkade bort en tår som rann ur ögonvrån på henne.
-Tack gode Gud för vattenfast mascara.
Vi skrattade igen. Jaa, tack gode Gud för vattenfast mascara!

Gabriellas perspektiv
__________________
Det tog oss 30 minuter att komma till gatan där resturangen låg. Det pirrade till i min mage. En underbar känsla som jag inte känt förut. Jag slängde med håret lite och började prata med Vilma om andra saker som fick mig att sluta vara så nervös. Ärligt talat så var jag VÄLDIGT nervös. Jag bet mig i läppen. Ryck upp dig Gabbi, du klarar det här. Var dig själv och ta vara på tiden!
Till slut såg vi resturangen. Hjärtat bultade hårt i bröstkorgen. Nu gällde det.
Dörren öppnades av dörrvakter och vi klev in i en resturang som var fylld med levande ljus och röda rosenblad. Vilma nöp tag i min arm.
-Aj! Vad gör du!? väste jag lågt åt henne.
-Jag ville bara försäkra mig om att detta inte var en dröm utan att skada mig själv.
Jag fnissade lågt åt henne.
Vi blev inledda i en stor sal med ett bord dukat för 4 personer, vitt tema. Så prydligt och vackert. Ljus överallt. Inte förrän efter vi kommit in i rummet så märkte jag att det stod två gestalter framför bordet. Klädda i kavaj. Jag sögs in i hans ögon, han log åt mig. Liam.
-You are so beautiful, sa Liam till mig och kramade om mig hårt. Jag drog in doften av honom. Doften av Liam. Doften av killen jag var förälskad i.
-Should we? sa han sedan och tittade på Vilma och Harry samtidigt som han höll handen på min rygg.
Vi satte oss ner, jag och Liam bredvid varandra med Harry och Vilma framför oss.  Vi blev serverade med en god middag. Våran första dejt och allt var redan perfekt. Eller kunde jag kalla det här för en dejt?
Samtalen flöt på bra, precis som det gjorde i morse. Allt var underbart. Tiden gick fort när vi satt där och skrattade. Då och då kysste Liam mig på kinden. Plötsligt var klockan 12, det var mörkt ute.
-It's very late.. sa Vilma plötsligt. I think we should go.
-I wish we could stay here forever, sa Harry och tittade djupt in i Vilmas ögon. Hon rodnade lite. Jag tror att Harry märkte det, han kysste henne ömt på kinden.
-We follow you out, we have a surprise for you, sa Liam och tog tag i min hand och reste sig upp.
Vi började gå mot entrén, hand i hand. Jag ville inte att den här kvällen skulle vara slut!
Vi möttes av dörrvakter som öppnade dörrarna för oss ännu en gång, när vi kom ut slogs mina ögon upp till två stora klot.
-Have you ordered a limo for us!? utbrast jag och tittade på Liam.
-All for you to come home safe and sound, viskade han i mitt öra och drog några fingrar genom mitt hår.
Vi tackade så mycket och kramade killarna hejdå. Vi satte oss i limousinen och den började långsamt rulla.
Plötsligt hör vi dörren öppnas och in kommer Harry och Liam.
-We forgot! We would like to have your phone number! sa de i mun på varandra. Vi bytte nummer alla fyra och sa sedan hejdå för andra gången. Nu var vi verkligen påväg hem. Jag och Vilma tittade bakåt tills vi inte såg dom mer. Vi slängde oss över varandra och kramades. Detta var det bästa som hänt oss,någonsin.


Liam's perspektiv
_______________
Det hade gått någon timma sedan dom åkte. Jag och Harry hade gått tillbaka till hotellet och slängt oss i sängarna. Resten av killarna ville veta allt vi gjort.
-Did you guys make out or something!?
-Did you kiss her!?
Jag och Harry bara skrattade. De var så nyfikna!
-We didn't kissed them on their mouth, sa Harry finurligt och alla killarna blev besvikna och återgick till det de höll på med innan.
Vi fortsatte att skratta, vi var trötta så vi bestämde oss för att gå till sängs båda två. Vi slänge oss i varsin säng och låg vakna en stund och pratade om kvällen. Vi hade båda två njutit av tiden vi haft med tjejerna den här kvällen. Vi tyckte om dom.
-I need to text her goodnight, sa jag till Harry och tog upp min mobil från nattduksbordet.
-Yeah, me too.

Gabriella's perspektiv
____________________
Det vibrerade till i min mobil, sms från Liam.

' Goodnight beautiful, wish you were here. xoxo Liam. '

Jag log stort för mig själv och visade det för Vilma som hoppade på mig i en stor kram. I samma sekund vibrerade det i hennes mobil med.

' Gnight gorgeous, see u soon. x Harry '

Nu log vi inte, vi skrattade av lycka. Hur kunde det bli såhär? Harry och Liam för oss själva, det hade vi aldrig trott. Vi hade lärt känna dom, jag var inte kär i han pågrund av kändisskapet längre. Jag tyckte om honom som han var. Vilma höll med mig om saken.
Jag smsade tillbaka ' Wish I were with you, talk to you later. x Gabriella '
Plötsligt började tankarna rusa i mitt huvud, hur skulle detta hålla egentligen? Vad gör vi när de åker tillbaka till London? De kommer vara i Sverige i 2 månader pågrund av att dom ska spela in några låtar från sitt album och bara ha semester, de berättade Harry och Liam för oss tidigare. Men efter det? Vad skulle hända då?
Tankarna for genom mitt huvud, till slut slog jag upp ögonen och skulle börja prata med Vilma om det. Tänkte hon likadant som mig? Jag vände mig om.
-Vil... längre hann jag inte.
Där låg hon ihopkurad i soffan med filten virad runt kroppen, hon sov.


 ____________________
Hmm.. spännande va? Hur kommer det se ut om 2 månader?
Stay tuned för kapitel 3!

Kapitel 1. | You stole my heart.

Gabriella's perspektiv
_____________________

-Gabriellaa..? Hörde du vad jag sade nu? ropade en röst och avbröt mina tankar.
Jag tittade snabbt in mot klassrummet igen, alla blickar var vända mot mig.
-Jaa.. det där blir 75 meter, svarade jag osäkert.
Läraren tittade fundersamt på mig, men jag svarade rätt så jag kunde pusta ut. Jag kom undan ännu en gång..
Jag hade drömt mig bort på matte lektionen, som alltid. Förut när jag gick i sjuan och åttan hade jag gått in i salen och bara fokuserat på talen som min lärare gav mig, jag satt alltid längst fram närmast tavlan för att vara mer koncentrerad på vad min lärare sa. Nu, när jag hade börjat nian, satte jag mig näst längst bak intill ett fönster tillsammans med min bästa vän Vilma. Hur fem stycken tonårsgrabbar kunde påverka mitt liv var otroligt. Jag och Vilma hade varit fast för pojkbandet One Direction i några månader nu, allt vi pratade om var hur snygga de var. Min favorit var absolut Liam. Han med de djupa bruna ögonen och léendet att dö för.. Vilma hade Harry som favorit, han med den lockiga frisyren och rösten som sticker ut. Jag tror att resten av våra klasskamrater hade börjat tröttna på oss. Men det gjorde inte mig speciellt mycket, särskilt inte när jag hade Vilma vid min sida. Hon förstod mig bättre än någon annan.
Plötsligt säger läraren att det är dags att sluta för dagen. Jag och Vilma slog ihop våra böcker fort och nästan sprang ut ur salen, äntligen helg!
-Åååh äntligen är helgen här Gabbi! ropade Vilma och gav mig en stor kram.
Jaa.. äntligen var helgen här. Detta var ingen vanlig helg, av två anledningar. Första anledningen var att det var helgen innan vårt sommarlov, vilket jag och Vilma hade sätt fram emot länge nu. Men det bästa av allt var att vi skulle gå på en signering, en One Direction signering. Vi kunde inte vänta längre. Imorgon skulle jag få träffa Liam, han som jag legat och fantiserat om så länge. Han som jag bara tittat på genom datorskärmen. Imorgon skulle jag få träffa honom, jag skulle stå mitt framför honom. Det kändes som en dröm, men jag förstod att det inte var det när Vilma plötsligt dunsade till mig i sidan. Hon hade väl antagligen sätt att jag drömde mig bort, ännu en gång.
-Drömmer du om Liam Payne nu igen? retades Vilma.
Jag skrattade lågt och himlade med ögonen samtidigt som jag styrde fötterna mot mitt skåp. Jag vred om nyckeln och lade in mina böcker, tog sedan mina skor och min jacka och började klä på mig.
-Vad hittar vi på ikväll? frågade Vilma och gav mig en nyfiken blick och ett stort léende.
-Jag vet faktiskt inte, vad vill du göra? frågade jag henne samtidigt som jag gled nerför väggen och började knyta mina vita Converse.
-Kan vi inte ha spa-kväll bara du och jag? Massvis med tända ljus och bara pyssla om oss själva, kanske baka någonting gott? frågade hon mig.
-Jo visst kan vi göra det.
Vi tog våra väskor och styrde fötterna mot mitt hus. Vilma skulle sova hos mig inatt eftersom vi skulle upp tidigt imorgon för att göra oss redo för vårat möte med killarna i våra drömmar. Konversationerna flöt på medan vi gick och vi skrattade så att tårarna rann. Vi hade så kul ihop hon och jag. Efter ungefär en kvart var vi utanför mitt hus. Jag tryckte ner handtaget och gjorde en gest mot Vilma att gå in. Doften av nybakade bullar slog emot oss när vi klev in. Vi slängde av oss ytterkläderna och sprang mot köket.
-Mums fillibaba! hojtade jag och fuktade läpparna. Vilma brast ut i skratt.
Våra munnar var alldeles igenfyllda av alla bullar vi tryckt i oss, vi skrattade åt varandra. Vi såg nog alldeles förjäkliga ut tänkte jag.


Vilma's perspektiv
_________________
Vi satt nere i Gabbi's källare med handdukarna virade runt våra huvuden, vi hade dragit på oss våra nattlinnen. Ansiktsmasken satt kletigt i våra ansikten, vi hade precis mumsat i oss fruktsallad. Efter bullarna som vi åt tidigare hade vi ingen lust att baka någonting.. Det fick räcka med några dussin bullar i magen. Gabbi började nynna till What makes you beautiful som hördes tydligt från högtalarna. Jag nynnade efter. Efter 3 minuter tog låten slut.
-Vad säger du Vilma, ska vi lägga oss så att det blir lördag någongång? utbrast Gabbi och slog ihop med händerna.
-Ja det tycker jag verkligen! sa jag samtidigt som jag småskrattade åt Gabbi. Hon såg så otroligt lustig ut med den gröna färgen i ansiktet.
Vi tvättade bort maskerna och drog av oss våra handdukar som var alldeles fuktiga av vårt hår. Vi gick uppför trappan mot Gabbi's rum. Hennes mamma hade bäddat iordning för oss och placerat en tillbringare med nyblandad saft på bordet bredvid Gabbi's säng. Vi kröp ner under varsitt täcke och började prata om hur awesome morgondagen skulle bli. Efter någon timmes babblande så bestämde vi oss för att sova.
-Godnatt Vilma, see you tomorrow! sade Gabbi och jag kunde se framför mig hur hon log för sig själv.
-Godnatt på dig, sade jag och slöt sedan ögonen.
Jag tänkte på Harry, precis som alltid när jag försökte sova. Det var så mycket lättare att somna då tyckte jag. Efter några minuter kände jag hur jag drogs bort från verkligheten, kom till en annan värld. Jag sov.

Dagen efter..
Gabriella's perspektiv
___________________
-GABRIEEEELLAAAA, dags att vakna nu! ropade en röst. Jag kände hur min säng började röra på sig och jag slog upp ögonen. Ovanför mig stod Vilma och hoppade med världens största léende på läpparna. Hon slängde sig ner på mig och började kittla mig för fullt. Jag skrattade så att tårarna rann.
-Jag är vaken, jag är vaken! skrek jag samtidigt som jag drog efter andan.
Vilma hoppade ner från sängen och sprang runt i rummet, jag trodde att hon hade blivit alldeles tokig! Men snart var jag också uppe och sprang med henne. Dagen var här.
Vi sprang in på badrummet och började göra iordning oss. Vi hade duschat dagen innan så vi behövde inte göra det idag, skönt det. Jag började med att göra iordning håret, jag brukar inte göra så mycket med det. Bara låta det vara liksom.. Men eftersom det var en stor dag för mig så tog jag mig tid och började platta det. Jag drog lite eyeliner och kletade på lite maskara, sedan slängde jag på lite puder och rouge. Efter ungefär 20 minuters fixande så var jag nöjd, jag ville inte göra mig iordning för mycket. Vilma däremot var lite mer utséende fixerad än vad jag är, hon tog lite längre tid på sig. Men det gjorde ingenting, även om jag tyckte att hon var fin som hon var.
Vi började klä på oss lite hastigt, vi tog båda två jeans och varsitt slappt linne, bekvämt och snyggt. Efter någon timma så bad jag mamma att skjutsa oss in till Café Opera där vi skulle träffa dom. Vi tog på oss ytterkläderna och rusade ut till bilen och slängde oss i baksätet. Vi var så glada och förväntansfulla!

10 minuter senare var vi framme, först på plats. Vi var väldigt tidiga, klockan var ju bara 6 på morgonen.. Men vi ville vara säkra på att vara där först, och det var vi också. Vilken lättnad. Vi stallde oss utanför och började småskrika för oss själva. Jag och min bästa vän skulle äntligen få en dröm sann. Detta kunde inte bli bättre.
Vi stod där länge, det kom fler och fler tjejer, för varje minut som gick. Till slut var vi hundratals som stod därute, förväntansfulla och glada. Jag och Vilma stod först, det fanns några tjejer som blängde surt på oss, men det brydde vi oss inte om.
4 timmar senare kom det massor med vakter som skulle öppna dörrarna för oss. Vi stod där, kanske bara någon minut, men det kändes som år. Vi kunde inte hålla oss längre. Plötsligt var det dags att gå in, eller nej vänta, SPRINGA in.
Vi stallde oss först och lokalen fylldes snabbt, musiken började spelas och våran favoritlåt One Thing började spelas. Vi sjöng högt med, resten av tjejerna också. Jag ville aldrig att denna dag skulle ta slut. Vilma tog tag i min hand och såg på mig med sina blåa ögon som var alldeles blanka. Hon formade munnen till ord, jag tror att hon sa 'Nu gäller det' men jag hann inte koncentrera mig riktigt på vad hon sa. Plötsligt fylldes lokalen med höga skrik och musiken tystnade. Framför oss stod fem killar. Framför oss stod One Direction. Min blick mötte Liam's, vi tittade på varandra länge. Han log mot mig. Tiden stannade, jorden slutade snurra. Såhär kunde jag ha det förevigt.
Killarna sjöng några låtar, och äntligen var det dags för signering. Vi var först i kön, och vi började gå mot dom. Harry och Liam fäste sina blickar på oss direkt. Jag slängde håret åt sidan och log. Vi fick varsin bok signerade av först Niall, efter kom Louis och sedan Zayn. Efter dom satt Harry och bredvid honom satt han jag längtat mest efter. Liam.
Han signerade boken åt mig och sedan böjde han sig fram och gav mig en kram.
-Stay here beside us, you and your friend, hörde jag honom viska i mitt öra.
Jag tittade djupt in i hans ögon, han log mot mig och gav mig en menande blick. Vilma tog tag i min hand och drog mig åt sidan.
-Liam viskade att vi skulle stanna här vid sidan om, sade jag.
-Jag vet, svarade Vilma. Harry viskade samma sak till mig.
Vi tittade på varandra med stora ögon, vad kunde detta betyda? Jag sneglade mot Harry och Liam, båda två vände blicken samtidigt, Harry gjorde ett tecken åt oss som visade att vi skulle stanna där.
Jag och Vilma skrek lite tyst och kramade varandra. Var det här en dröm? Vad höll på att hända?



Spännande va!?
Kommentera gärna och säg vad ni tycker.
Jobbar på kapitel 2, hoppas att det kommer ut så snart som möjligt. Håll utkik!

Välkommen till min nya blogg!

RSS 2.0