Jag lutade mig tillbaka i stolen och njöt av solens varma strålar som värmde min hud. Lät tankarna flyga iväg till Charlotta. Tänk om hon var här med mig nu. Åååh vad jag saknade min ängel!
___________________________________________________________________________________
Vilma's perspektiv
Jag vaknade upp med en klump i magen. Var det hunger, eller var det oro? Jag vred och vände på mig, hade ingen aning om vad som höll på att hända med mig. För några dagar sedan hade det känts som att alla pusselbitar fallit på plats. Nu kändes ingenting rätt längre. Eller jo, inför sig. Harry's och mitt förhållande var perfekt, han hade allt jag någonsin kunnat be om. Men vad var meningen med allting om man inte hade sin bästa vän vid sin sida? Jag kunde inte sluta tänka på det. Varför tog jag inte upp det igår? Ju längre jag väntade desto värre kunde det bli. Jag kanske var tvungen att låta det ligga vid sidan om lite, jag visste ju inte hur det skulle se ut om några dagar. Kanske var vi närmare än någonsin då? Jag var tvungen att prata med Harry, det var en sak som var säker. Jag började leta efter mobilen med mina händer och fann den snart under kudden. Jag låste upp den och klickade snabbt in på sms och letade fram min och Harry's konversation, påbörjade ett nytt meddelande.

'Good morning, I hope I'm not the one that wakes you up. I need to talk to you, it's important. Love you. x'

Det fick duga, inte så långt kanske och jag beskrev inte vad som var viktigt. Men det fick vänta tills vi pratade. Han skulle förstå och lyssna sådär bra som han alltid gjorde. Jag lugnade ner mig och klickade på 'skicka'. Klockan var snart halv 10. Gabriella låg och sov med tunga andetag, hon hade påsar under ögonen och det var nog första gången på väldigt länge som jag sätt henne så trött. Jag log för mig själv.
-Min allra käraste syster, viskade jag och la mig ordentligt igen.
Hon var en sån himla nära vän, en syster helt enkelt. Syster. Det vibrerade i mobilen och jag läste på displayen. Harry.

'Good morning babe, I'm awake. Early morning today.. I'll call you in five minutes, love you too. x'

Jag reste mig försiktigt upp och smög in i mitt rum, stängde dörren efter mig. Ville gärna prata med Harry själv utan att väcka Gabriella. Hon behövde sömn, det hade jag ju sätt för bara någon minut sedan. Det vibrerade ännu en gång till i mobilen, långa vibrationer. Jag läste Harry's namn på displayen och väntade några sekunder, ville inte svara för fort.
-Hello?
-Hi sweetheart, what's wrong?
Harry's varma röst, jag hade saknat den. Jag lugnade genast ner mig och satte mig på sängkanten.
-It's about Gabbi.. började jag.
Jag drog ett djupt andetag.
-It feels like we are slipping away from each other, I don't want that. I don't want to lose her, she's like a sister for me. I love her so much and I don't know what to do. She never talks to me anymore, it feels like Liam means more to her than I've ever did. I have to talk to her but I don't know what to say and I.. I can't live without her.
Jag pustade ut, jag hade sagt det. Det kändes som att en tung sten lättade från mitt bröst.
-I don't know what to say either. Why..
-Sch!
Jag hyssjade Harry, han hade inte pratat klart men jag tänkte inte på det just vid den sekunden. Fotsteg hördes utanför sovrumsdörren. Golvet knarrade.
-Call me later okay? viskade jag till Harry.
-Okay, I'm here for you babe. I love you, svarade han.
-I love you too.
Jag klickade på 'avsluta samtalet' och la mobilen på nattduksbordet. Tre knackningar på dörren och handtaget trycktes ner. Gabriella steg in, påsarna var fortfarande kvar under ögonen och hon såg på mig med tårar i ögonen. Tusen tankar virvlade omkring i huvudet på mig på bara några sekunder. Fan, fan, fan! Det som inte fick hända hade just hänt. Gabriella hade vaknat, hört mig prata i telefon, hört vad jag sagt. Hon såg på mig med en tom blick, tårarna fyllde ögonen och började sakta rinna längs med hennes kinder. Hon stod bara där, såg på mig. Jag svalde klumpen i halsen.
-Varför har du inte sagt något? snyftade hon och torkade bort en tår med pekfingret.

______________________________________________________________________________
Kort kapitel men sjukt mycket drama! Ska försöka att hitta en bubbla med tid imorgon för att skriva ett längre så att ni får en fortsättning på detta trubbel som Vilma hamnat i... Vad händer tror ni?
Nu ska jag sova, godnatt!♥