-I just.... I just don't know what to do, sa han.
Hans röst var hackig. Den lät förvirrad, spänd.
-I'm here for you, through everything, sa jag och la min hand på hans axel.
Han tittade upp på mig, hans bruna ögon blänkte av tårar.
-But you have to tell Liam.
__________________________________________________________________________

Vilma's perspektiv
Jag satt i köket med flingskålen framför mig, läste tidningen. Jag hade vaknat av att Gabriella's stökat runt i huset, väsnats i köket. Jag hade ändå inte kunnat somna om så jag hade bestämt mig för att stiga upp iallafall. Hennes mamma, Åsa som hon hette, hade erbjudit mig chokladpuffar med mjölk. Favoritfrukosten.. Verkligen ingenting som man tackade nej till. Hon slog sig ner framför mig och började bläddra i en Ellos katalog.
-Vad tycker du om den här tunikan?
Hon höll upp katalogen mot mig och tog en klunk av sitt svarta kaffe. Jag nickade nöjt och mumsade på puffarna.
-Jättefin, mumlade jag.
-Värd att skicka efter? frågade hon.
-Absolut.
Sedan blev det tyst igen. Då och då hörde man hur någon av oss vände blad. Jag kunde känna hur hon sneglade lite på mig då och då. Jag reste mig upp och sköljde av skålen, ställde den på diskbänken.
-Jo... Jo du Vilma?
Jag vände mig om och möttes av Åsa's blick som såg mig rakt in i ögonen. Jag lutade mig mot väggen och gäspade lätt.
-Är killarna som ni träffat bra? Alltså.. Är dom snälla och så? frågade hon.
-Ja, jättebra. Hur snälla som helst.
Jag antog att jag svarade lite för kort, för Åsa lade huvudet på sned och höjde ena ögonbrynet.
-Fast det är lite ovant att se hur man är med i tidningar och på nyheter då och då... fortsatte jag sedan. Och att folk från hela världen pratar om än, men det är väl någonting man vänjer sig vid..
Hon nickade förstående och återvände till tidningen, tog en till klunk av sitt kaffe. Jag gick in på Gabriella's rum där hon fortfarande låg och sov sött, tunga andetag och håret var ruffsigt. Jag log lite för mig själv.. Att hon alltid skulle sova så länge nu på sistone. Jag slängde en blick på klockan som tickade ovanför hennes säng. Ett. Prick. Det var inte likt henne att sova till klockan 1.. Jag log lite för mig själv och gav ifrån mig en svag suck, slog mig ner i hennes mjuka fotölj och loggade in på hennes laptop. Lösenordet hade jag kunnat länge. GabriellaVilmaForever123. Jag hade varit med och kommit på det, det kanske inte var så lustigt att jag kunde det utantill. Jag tryckte upp internet, loggade direkt in på twitter och läste lite meddelanden som skickats till mig. Både trevliga och otrevliga. Vissa sa att jag var väldigt vacker och verkade vara en bra person, andra skickade bara hat-tweets till mig. Jag läste snabbt igenom dom, tog inte åt mig. Varför skulle jag lägga ner tid på dom negativa personerna när det fanns personer runt omkring mig som älskade mig för den jag var? De var inte värda min tid helt enkelt. Jag läste lite nytt som folk hade skrivit, självklart om One Direction. Zayn's namn dök upp på skärmen och jag blev glad att åtminstone en av killarna hade skrivit något.. Jag började läsa.

"In the studio with the lads.. I'm not in a great mood today.. Sorry for that :( x x"

Jag rynkade pannan och bet mig lite i läppen. Zayn var ju jämt på bra humör... Han var så himla glad när vi hade varit med honom iallafall, hans ögon hade skimrat som tusen stjärnor och hela han lös av glädje. Vad hade hänt nu? Jag skakade på huvudet. Om det hade hänt något så skulle jag väl snart få reda på det iallafall. Plötsligt vibrerade Gabriella's mobil högt som låg på nattduksbordet. Skärmen lyste och jag kunde se på långt håll att det inte var Liam som hade skrivit. Jag var inte den som läste andras sms, men detta gjorde mig nyfiken. Jag stallde ifrån mig laptopen på golvet och reste mig upp, gick fram till hennes mobil och läste på skärmen. Från ett nummer som hon inte hade lagt till på sin mobil. Jag läste fort igenom och mitt hjärta hoppade över minst 11 slag av nervositet och chock. Mycket riktigt, snart skulle jag verkligen få reda på vad som tyngde ner Zayn's axlar.


________________________________________________________________________________
Superkort kapitel, förlåt för det! Men måste somna tidigare än vanligt och hade jag fortsatt med att skriva så hade ni fått ett alldeles för långt kapitel eftersom jag har sååå mycket idéer om vad jag ska skriva...:)
Men vem hade smsat Gabriella, och vad stod det i smset...?
Kommentarer uppskattas!♥