Kapitel 18. | A day without you is like a year without rain.

Vi hade duschat tillsammans, hon och jag, och det var inga problem. Jag visste att hon var lite osäker, men jag gjorde klart för henne att hon inte behövde skämmas. Hon satte sig ovan på mig och började massera. Det var så himla skönt. Jag lät mina ögonlock fällas ner över mina ögon och jag låg bara där och njöt av att känna hennes händer smeka min rygg. Jag föll snart in i en djup sömn.
_____________________________________________________________________________
Gabriella's perspektiv
Jag vaknade upp av alarmet, som varje morgon. Stängde snabbt av det, också som varje morgon. Sträckte lite på mig och tittade åt höger. Bredvid mig låg världens vackraste skapelse. Liam låg med huvudet nertryckt i kudden och ena armen låg halvt över hans ansikte.
-Good morning sunshine, böjde jag mig fram och viskade till honom, kysste honom på kinden.
Han började röra på sig lite och öppnade sedan försiktigt ögonen och kisade av trötthet.
-Good morning, gäspade han tillbaka och smekte min kind.
Jag tog av mig täcket och reste mig upp, valde kläder och klädde på mig.
-I'll be back soon with breakfast, sa jag till Liam och drog fingrarna genom håret.
Jag öppnade dörren, lämnade den på glänt och gick mot köket. Mamma sov fortfarande och pappa hade redan åkt till jobbet. Då kom jag på att jag hade glömt ringa Vilma, det jag gjorde varje morgon! Jag grabbade tag i telefonen som stod på laddning i köksfönstret och slog in Vilma's nummer. Det gick några signaler innan hon svarade.
-Ja hallå? sa hon.
-Ja hej! Shit förlåt jag hade glömt ringa dig, förlåt! flämtade jag pågrund av all stress.
-Det är lugnt Gabbi! Harry väckte mig idag.
Jag pustade ut.
-Okej va bra.
-Vi kommer förbi er sedan, tänkte att vi fyra kunde gå till skolan tillsammans?
-Ja absolut.
Vi bestämde att de skulle komma förbi om trettio minuter, vilket var mer än behövligt för min del. Jag gjorde iordning frukost och gick in med det till Liam.
-I'm sorry that it took so long, talked to Vilma on the phone, sa jag och sköt upp dörren med foten.
-It's okay, svarade han medan han stod och drog på sig sina jeans.
Jag gav honom tallriken och ett glas te, det tog inte lång tid innan han rensat tallriken från alla bröd smulor och druckit upp varenda droppe te. Han tackade så mycket och höll sig för magen. Jag antog att han var mätt. Jag åt upp mitt också och gick sedan ut med disken, stallde det i diskmaskinen och släpade sedan fötterna vidare mot badrummet. Gjorde iordning mig så som jag gjorde varje morgon, plattade till topparna lite och skulle precis börja med själva sminket när Liam öppnade dörren, stallde ifrån mig sminket och kramade mig.
-You're so much prettier without, sa han och började sedan platta sitt hår med min plattång.
Jag kysste honom på kinden som tack och erbjöd mig att platta håret åt honom, han tackade självklart ja eftersom han var tröttare än någonsin. Jag råkade bränna honom lite lätt i nacken.
-Aouch! ropade han och höll med handen på det ställe som gjorde ont.
-I'm sorry, sa jag och tittade ner i golvet, skämdes.
-It's okay hun, svarade han och ruffsade runt i håret på mig.
Det ringde plötsligt på dörren, och jag kunde räkna ut vilka det var. Jag gick och öppnade och sedan minns jag inte så mycket mer. En smäll och allt svartnade för ögonen, jag hörde Liam's röst som sa att allt skulle ordna sig. Det dunkade så fruktansvärt i huvudet. Rösterna försvann, verkligheten försvann, allt försvann.

____________________________________________________________________________
Super kort kapitel, men spännande eller hur!? Vad hände med Gabriella...?
Stay tuned!



Kommentarer
Lova

omg! Det är säkert den där som skrev brevet! :p

sjukt bra! haha :)

2012-03-13 @ 21:48:11
URL: http://hazzastyles.blogg.se/
agnes

åhh, braa!!

2012-03-14 @ 15:03:22


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0