-I will never forget this guys, sa Niall och tittade på oss samtidigt som han spanade ut över staden.
-Neither do I, svarade jag och Liam i mun på varandra.
Plötsligt hörde vi skrik bakom oss, jag undrade varför. Men förstod snart. Vi släpptes snabbt och jag såg staden försvinna mer och mer. Vi föll fritt.
________________________________________________________________________
Harry's perspektiv
Vi stod där nere och tittade på dom. Jag, Zayn, Vilma och två livvakter. Vi såg hur de hissades uppåt sakta och att Liam och Gabbi kysstes däruppe. 'Vas happenin up there!?' hade Zayn sagt och dunkat till mig och Vilma på axeln och pekat uppåt, vi skrattade högt och ljudligt. Efter någon minut så var dom högst upp och satt kvar där en stund. Sedan släppte det. De föll rakt ner! Det pirrade i min mage även om jag inte satt däruppe. Niall skrek som en liten barnunge! Karusellen stannade tvärt upp några meter innan marken och åkte sedan långsamt ner mot marken. Niall applåderade och skrattade ihjäl sig, som alltid. Jag förde blicken vidare mot Lou och Charlotta.. De log stort båda två, Paul såg vettskrämd ut. Liam skrattade bara och Gabbi var nog lika förvirrad som Paul. De spände av sig alla remmar och Lou testade marken i hopp om att kunna stå upprätt. De kom gåendes nedför plattformen och puttade på varandra. Liam tog tag om Gabbi's midja och kysste henne i nacken. Jag sneglade på Vilma, såg att hon höll på med mobilen.. Puttade till lite på henne och tog sedan tag i hennes hand, hon tryckte ner mobilen i fickan.

Vilma's perspektiv
Fan fan fan! Varför smsade HAN mig?! Mitt ex Jonathan.. Jag hade raderat hans nummer för länge sedan, han hade sårat mig så hårt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen ett tag. Jag hade slängt silverhalsbandet med ett hjärta i i sjön direkt när jag fick reda på det. Han hade varit otrogen, med en nära vän till mig. Jag pratade inte med någon av dom längre, klarade mig så bra utan det. Men varför sökte han kontakt med mig nu? Jag hade fortfarande små känslor kvar för honom, vi var tillsammans i 8 månader, inte så mycket kanske, men tillräckligt för att jag skulle bli kär i honom.

'Hej Vilma, förstår om du inte vill veta av mig, men ville bara höra hur du mår. Är du okej? Jonathan'

Jag läste det om och om igen. Vad FAN ville han mig? Jag skulle precis be honom att fara och flyga när jag kände hur någon puttade till på mig och tog tag i min hand. Jag struntade i smset för tillfället. Han kunde gott vänta. Jag tryckte fort ner mobilen i fickan igen.

Liam's perspektiv
Vi föll fritt. Karusellen stannade upp och vi gick av, nedför plattformen. Vi skrattade så mycket!
-That was fun huh!? sa jag till Niall och puffade till honom på armen.
-Haha, yeah buddy! sa han och nickade.
Det syntes på honom att han var riktigt lycklig just nu. Jag älskade att se Niall lycklig. Det bara lyste om hela honom.
Jag tog tag om Gabbi's midja och gick bakom henne, tittade i smyg mot Harry, Vilma och Zayn. Jag såg att Vilma tog upp sin mobil och att hennes glada ansiktsuttryck förändrades till något helt annorlunda blixtfort. Hon såg allvarligt ut, jag hade aldrig sätt henne så. Harry sneglade på henne och tog tag i hennes hand, hon tryckte ner mobilen igen. Vad var det där?
-Vas happenin Zayn!? hojtade Lou och småsprang fram till Zayn och gav honom en broderlig kram. I was afraid I'd never see you again, sa han sedan och snyftade.
Zayn skrattade, som alltid när Lou sa någonting skoj. Louis skrattade han med och drog till sig Charlotta och gav henne en kyss. Jag höll fortfarande om Gabriella's midja och hon verkade trivas med det. Hon flätade sina fingrar med mina och vilade huvudet mot min haka. Jag fortsatte att studera Vilma.. Hon såg inte okej ut. Allvarlig, orolig.. Vad var det hon hade sett på mobilen? Jag sköt tankarna åt sidan och koncentrerade mig på det som jag visste och inte behövde fundera över.

Timmarna gick och vi sprang fram och tillbaka, från karusell till karusell. Vi åt väldigt mycket, Niall var ju trots allt med. Vi hade skrattat allihop när han klagade på att han var hungrig.
- I'm so hungry! hade han suckat och hållt sig om magen.
Till slut slog klockan 10.
-I think it's time to go home guys, sa Paul strängt. We have work to do tomorrow morning, fortsatte han sedan och tittade på oss.
Vi började gå mot entrén, vi mötte självklart några fans på vägen som ville ta kort med oss, Paul gav tillåtelse till det och vi gjorde det vi skulle. Sedan, när vi var klara, gick vi ut genom entrén. Jag höll i Gabriella's hand, som alltid. Vi var ett par nu, jag kunde inte vänta till att berätta för killarna. Jag var nog världens lyckligaste som hade fått den finaste tjejen med skrattet som klingade i öronen. Hon fick mig hel.


Gabriella's perspektiv
Timmarna hade rullat iväg på Grönan. Vi hade så roligt, Liam kysste mig hela tiden och gav mig blickar som alla tjejer borde få dagligen. Han höll mig i handen, visade för allihop att han tillhörde mig, och att jag tillhörde honom. Jag trivdes i hans närhet. Paul sa att det var dags att åka hemåt, vi höll med honom. Vem vågade göra annat? Vi gick mot entrén, mötte några fans som killarna skrev autografer till och tog bild med, och sedan gick vi ut genom entrén. Paul hade fixat två bilar som hämtade upp oss utanför. Jag, Liam, Harry och Vilma åkte i en bil med Paul, resten av grabbarna satt i bilen bakom oss. Jag och Liam berättade om vad vi hade pratat om uppe i Höjdskräcken, vi berättade att det fanns ett vi. Harry jublade och klappade händerna och Vilma blev också glad.
-So.. Vilma I need to ask you something, sa Harry plötsligt och tittade rakt in i Vilma's ögon.
-Yes..? sa hon och tittade nyfiket på honom.
-Are we.. you know.. a couple like them? sa han och nickade mot oss.
Vilma nickade ivrigt och kramade om honom. Harry gjorde tummen upp mot oss och log stort. Vi kunde inte hålla oss för skratt.
-Congratulations! utbrast med Liam och började jubla, precis som Harry gjort någon minut tidigare.

Efter ungefär 20 minuters bilresa så stod vi utanför mitt vita hus.
-It was very nice to meet you! hojtade Paul från framsätet till mig. Take care and see you soon!
-Same to you, see you soon! sa jag tillbaka och klev ur bilen tillsammans med Liam.
-We'll just say goodbye, sa Liam till Paul.
Paul nickade förstående och log mot oss.
-Take the time you need buddy! ropade han efter oss innan vi slog igen dörrarna.
Liam följde mig ända till dörren. Vi stod där och kramades, länge. Jag ville inte släppa honom, aldrig någonsin. Jag drogs till honom på något sätt, han förvandlade mig till någonting bättre. Var det såhär det kändes när man var kär?
-See you tomorrow? frågade Liam och tittade djupt in i mina ögon, så som han brukade göra nu för tiden.
Jag nickade till svars, ögonen fylldes med tårar. Glädjetårar. Jag var så lycklig.
Jag lyfte mig lite på tå och kysste honom, länge. Paul tutade till lite, vi hade tydligen tagit lite för lång tid på oss. Hans armar om min rygg gled sakta bort och han kysste mig i pannan.
-I love you babe, sa han.
-Love you too, svarade jag och kysste honom också.
Sedan vände han om och klev in i bilen, jag gjorde ett tecken åt Vilma att hon skulle ringa mig när hon kom hem. Hon nickade. Jag vinkade när dom åkte iväg, gjorde slängkyssar till Liam. Sedan var dom borta. Gone. Jag klev in genom dörren och slog igen den sedan. Lutade mig sakta bakåt mot den och andades ut.
-Hej gumman!Har du haft det kul!? ropade mamma från vardagsrummet.
-Ja, det har jag verkligen, svarade jag tyst för mig själv och slöt ögonen. Aldrig trodde jag att jag skulle kunna bli så kär på bara 3 dagar.

________________________________________________________________
Romantik, romantik och ännu mer romantik! Kanske ska det bli lite drama mellan Gabbi och Liam snart också..?
Hur går det för Vilma med hennes ex?
Stay tuned, och kommentera! ♥